inotyol.blogg.se

En högst personlig blogg som är ganska opersonlig. Kommer skriva om mig, min familj och vår vardag som den 18 mars blev annorlunda och 6 april ännu mer annorlunda........

En dag i taget

Kategori: Allmänt

Jag tycker mig lite då och då missa tillfället. Ångra det jag inte gjorde. Se allt jag inte... men om jag lyckas få en minut eller två i stillhet. Bara jag mitt te och mina tankar kan jag utan problem se vad jag har, vad för tillfällen jag verkligen tagit vara på 😉 och och tänka tillbaka på de val jag gjort som fört mig hit. Egentligen har jag inte mycket att ångra...i geting kanske. Hade jag gjort annorlunda hade jag ju inte varit här. Jag bor i ett hus som för mig har känts som hemma och mitt sedan jag först såg det. Jag har rest - fast det var längesen var det min drömresa. Jag har haft en stor hund. Jag har ägt en Saab kombi - löjligt möjligen men det var liksom min "drömbil" ett tag... inte nu men då. Jag har många barn. Jag har gift mig med en man som älskar mig villkorslöst och gör näst intill vad som helst för mig. Jag har släkt och vänner som jag kan lita på i alla väder och som jag är lika viktig för som dem är för mig.
Jag har jobb att vara ledig från. Barn som kan springa och skrika. Mat att kasta. Jag kan låta mina barn göra val i vardagen. Men jag har också huvudvärk och räkningar att betala. Jag har tusrntalsfoton som jag borde sorterat och framkallat. Jag har dagar när det känns som om hela världen är emot mig och jag önskar jag bodde ensam på en ö. Jag vill gå ner 15 kg och jag vill ha hår och vara färdig sminkad som i en film när jag vaknar. Så jag har det nog som alla andra rätt så orättvist och det är väl de som är rättvisa. Om man tänker på att det kunde varit tvärtom känns det ju inte så lockande. Det hade ju varit lika fast olika...
Det är bra som det är - nästan alla dagar!

När man har små barn och livet går i 120 från morgon till kväll och likadant från kväll till morgon. Nätterna känns så korta nu för tiden... så får man väl bara ta en dag i taget och komma ihåg att lite då och då sätta sig med sitt te och tacka sig själv för att man orkar, kan och gör. Man får se sig omkring i kaoset och le. Man får ha håret i tofs och göra sin make up själv om det ska vara nån. Man får ha kläder som passar och ta ett hekto i taget. Och så lite då och då får man ta sig i kragen och bara göra...
Nu är det semester och i år gör vi lite med huset vilket innebär att maken är ute och jobbar och jag har barnen. Nån utflykt ska vi väl hinna få till men som tur är tycker ju barnen att en tur till lekparken med picknickkorg är minst lika kul som att åka iväg och långt. Kanske tycker de till och med det är bättre. Mina barn är ju små och lyckliga bara av att få nått extra. Kan vara blåsa såpbubblor eller äta glass vid tvn. Men jag vet ju att omvärlden inte ser det riktigt så. Jag tänker på alla dessa semesterkrav. Vad ska ni göra på semestern? Vad har ni nu gjort på semestern? Undrar just hur det bemöts med att man haft picknick i vardagsrummet, tittat på tv och gått till lekparken och ätit chips där när man gungat. Semester handlar väl om tid för återhämtning? Egentligen skulle man ägna mesta tiden åt att bara vara inte rusa runt. Fast det blir väl bättre och bättre med det där. Många av oss har väl blivit medvetna. Givetvis tror jag man behöver miljöombyte då och då. Och jag ser fram emot när vi kan åka iväg på en veckas äventyr hela familjen och känna att det är semester att åka iväg. Just nu blir det nog BARA mer jobb och inte fokus på att ha trevligt utan att vakta och jaga... Jag tror att folk kan uppfatta mig som knasig men jag försöker att inte fråga så mycket om sånt som kan vara känsligt. Tex vad man ska göra på semestern? Om man inte ska skaffa mer barn? Eller hur man firar högtider och födelsedagar... För det brukar inte ta så lång tid innan man får veta ändå. Det man vill berätta det berättar man ju. Jag har väl inte ont att av att nån frågar mig det - jag är nöjd och trygg med de val jag gjort och jag har inget skrivit i sten det kan ändras när jag eller min omgivning vill.
Nehä nu är nog mina minuter slut....

Kommentera inlägget här: